Hall of Fame

Igår röstade Baseball Writers’ Association of America om vilka som skulle väljas in i basebollen Hall of Fame i år. Anledningen till att årets val har varit extra uppmärksammat beror på att det var första gången flera stora stjärnor från den så kallade ”Steroid Era”, som vi idag kallar mitten av 80-talet till och med 2003, var valbara för första gången.

Resultatet av omröstningen blev….ingen invald. Inte Barry Bonds, inte Roger Clemens och inte Mike Piazza. Spelare som i mångas ögon är solklara Hall of Famers eftersom de är några av de bästa spelarna genom alla tider.

Resultatet var dock ganska väntat, i alla fall när det gäller Bonds, Clemens och Piazza. För när det kommer till Hall of Fame så är det inte vem som helst som kommer in. Endast 300 spelare, ledare och domare är idag invalda i Hall of Fame. Det är alltså 300 som har blivit invalda på de 77 år som HoF har funnits.

Så kommer då Bonds, McGwire, Sosa eller någon av de andra stora home run-stjärnorna någonsin bli invalda? Flertalet av dessa stora stjärnorna har redan erkänt att de dopat sig. Flera andra spelare har blivit ”smittade” av detta och är i de flestas ögon redan dömda för att ha varit dopade.

Detta gör väljarnas jobb så mycket tuffare. För nu ska de inte bara välja ut vilka som är värdiga av att bli invalda i HoF utan också avgöra om en spelare har gjort alla stordåd med hjälp av otillåtna medel. För idag kan vi omöjligt veta vilka spelare som var rena och vilka som fuskade och så länge det inte kommer fram ett sätt att ta reda på det så kommer vi troligen heller aldrig få veta.

Så varför har vi inte bestämt tidigare vad som ska hända med dessa fuskare? Varför sattes det inte stopp för dopingen tidigare? Vems fel är det?

Det finns många svar. Spelarna, ligan, fansen och media är alla delskyldiga till att vi sitter i den sits vi idag sitter i. Alla har del i att det blev som det blev. Men om du frågar mig så ska störst skuld läggas på MLB. De var för pengakåta för att vilja röra i dopingmisstankarna så länge de inte behövde göra det. Varför fixa något som inte är trasigt, liksom.

Men borde då inte alla de miljarders miljarder som ligan drog in extra på till exempel McGwires och Sosas home run-tävling och Barry Bonds home run-rekordjakt gå direkt till att utrota dopingen en gång för alla? Att ta ett ordentligt ställningstagande för en ren idrott?

Ett första steg är att sätta ner foten och säga att fuskare är inte välkomna in i Hall of Fame. Precis som att Pete Rose ska få stå i skamvrån och för alltid bli mer ihågkommen för att han är portad från HoF istället för sina hits- och matchrekord så borde Bonds och McGwire med flera få stå i samma hörn och skämmas.

Och inte nog med att dopingen fick frodas och leva sitt eget liv utan ännu i denna dag vill inte ligan ta i vilka bestraffningar dessa gamla fuskare ska få. Se bara på Andy Pettitte som på en presskonferens satt och grät ut om att han hade tagit HGH (Human Growth Hormone). Han spelar fortfarande i MLB och har aldrig varit avstäng en match.

Och nu sitter vi med baksmällan av detta. 569 stycken skribenter i Baseball Writers’ Association of America röstar utefter sina egna preferenser om vilka spelare som har gjort fel och vilka som inte gjort det. Vilka som är tillräckligt bra och vilka som inte är det. Vilka som ska förevigas i Hall of Fame och vilka som ska lämnas utanför.

Och som ni kanske har förstått så är det inte vad man ska göra med Bonds, Clemens och de andra stora namnen som dopat sig som är problemet. Det stora problemet i hela den här frågan är vad man gör med de som kanske inte var dopade under denna era. Mike Piazza, Jeff Bagwell och Ken Griffey Jr. till exempel.

En av dessa tre anses ”ren” och det är Ken Griffey Jr. De andra två har länge varit föremål för misstankar om att ha dopat sig under större eller mindre del av sina karriärer. Problemet är att de två andra aldrig utåt har erkänt eller blivit ertappade med att vara dopade.

Vad gör man med detta mörkertal? I mina ögon får udda vara jämt. Om Piazzas acne försvann 2004 eller om Griffey bara ätit spenat får var och en tro vad de vill om. Jag tycker inte vi kan döma alla för brott begångna av vissa. Skulle det någon gång komma fram bevis att någon av dessa spelare skulle ha dopat sig så ska de självfallet portas snabbare än kvickt.

Alternativet är att släppa in alla fuskare i HoF bara för att det inte går att sortera ut vilka som gjorde rätt och vilka som gjorde fel och bara begrunda deras statistik. Detta tycker jag är ett dåligt argument. Den som fuskar vet vad han gör och har vunnit fördelar av detta. Då måste man vara man nog att ta konsekvenserna av sitt agerande när det istället blir till en nackdel.

Ett annat argument för att släppa in alla är att alla tidigare generationers spelare har fuskat på något sätt tycker jag också faller platt när man ser hur dagens spelare trycker i sig proteinpulver och vitaminersättningar som vi andra äter godis. Att detta gör återhämtning och muskeluppbyggnad lättare är ju självklart och sett till spelarna från forntiden så borde detta göra dagens spelare bättre och att rekorden borde slås för jämnan. Fusk på laglig väg kan vi kalla det.

Nu är det inte så och ”Steroid Era” går inte att sudda bort ur historien. Men med det sagt så ska inte detta göra att vi gör martyrer av män som medvetet fuskade och i och med det smutsade ner sporten som jag och många andra älskar. Jag tycker att vi får leva med att barndomens idoler blir satta i frysboxen. För det är där de hör hemma.

Om inte annat för att det är ett statement till våra ungdomar att inte göra fel val. För jag vill att framtidens MLB-stjärnor ska vara rena från doping.